Love is blind

Okej. Jag ser hans namn på msn-listan och efteråt ser jag ett E med ett hjärta bredvid. Jag skakar på huvudet och känner mig dum. Jag var tvungen att testa, men jag borde ha gjort det på ett säkert sätt. Jag ångrar inte själva händelserna, alla gångerna, jag ångrar resultatet av det. Det finns inget jag kan göra åt det.

Jag hoppas att han lider av det minst lika mycket som jag, det är ju trots allt hans fel från början. Jag hoppas även att hon kommer göra det, men samtidigt inte. Det är ju fel. Oavsett vad så hoppas jag att jag i alla fall fortfarande kan få leva mitt liv som det är tänkt, utan några större bekymmer. Jämfört med vissa saker är det här ju ingenting.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0